Negativ och positiv förstärkning kontra bestraffning och belöning

Vårt ansvar som förälder är att uppfostra våra barn så de på egen hand kan ta hand om sig själva, men också kunna fungera socialt. I detta ligger att kunna samspela med andra och kunna ta ansvar för sin egna handlingar. Vi påverkar varandra genom våra beteenden gentemot varandra, och ibland på ett oönskvärt sätt. Här kommer jag återkoppla lite till mitt förra inlägg om dåligt samvete för det har lite samma bäring. Det handlar egentligen om hur vi önskar att våra barn skall bete sig.

För det första vill jag betona att jag är ingen Jesper Juul, eller annan barnpsykolog, utan jag utgår bara från min egna tankar och värderingar. Huruvida jag har rätt, kan jag inte än veta, utan det får mina barn tala om för mig när de är gamla nog. Men med mycket sunt förnuft så brukar det aldrig få fel.

Så nu till ämnet.

Det ställs stora krav på oss som föräldrar när det gäller att uppfostra ett barn. Det är barnet självt som ställer de kraven, men också vi själva. Vi vill inte vara dåliga föräldrar. Beteenden hos våra barn vill vi antingen förstärka eller undertrycka. Men hur gör man det?

Här vill jag göra två distinktioner. Dels handlar det om att få barnen att göra det man vill att den skall göra, och dels att få barnet att göra det man INTE vill. Förstärkningen ligger i det man vill att den skall göra, och att undertrycka i det man inte vill.

När barnet gör något som den inte får göra, eller agerar på ett direkt olämpligt sätt, så kommer sällan en bestraffning från oss föräldrar. Det kan vara en skarp tillrättavisning, att gå in på sitt rum, eller att vara tyst. Det är en ren undertryckande handling från vår sida att få barnet att upphöra med det den gör. Man tillför en obehagskonsekvens som minskar sannolikheten att det barnet gjort upprepas. Självklart kan vi få dåligt samvete, eftersom barnet troligtvis protesterar och försöker påvisa att den inte gjort något fel (även om den de facto har gjort det). Bestraffning är en konsekvens av en handling.

Om barnet gör något som är riktigt bra, och som gör oss stolta, då vill vi gärna belöna dem. Och belöning är något vi gärna vill ge. Men det är inte alltid det blir rätt. Det som vi kan tycka är en belöning är kanske inte samma som mottagaren, barnet, anser. T ex ”Vad duktig du är, nu får du vara uppe en stund till och titta på TV”, och i själva verket vill barnet bara gå och lägga sig, men kan inte säga nej.

Bestraffning och belöning är en konsekvens av något barnet redan har gjort, ett handlande eller agerande som redan skett. Antingen avsett för att undertrycka eller eliminera ett beteende, eller att uppmuntra och förstärka. Men hur uppmuntrar man ett gott beteende innan det sker?
Här kommer förstärkningen in. Förstärkning innebär att vi som föräldrar ökar sannolikheten att få barnen att göra det som vi vill, t ex städa sitt rum, läsa läxorna, äta upp sin mat eller gå och lägga sig. Det vill säga, en påverkan för något som vi vill skall återupprepas. Att frekvent förstärka beteenden som är önskvärda minskar sannolikheten att oönskade beteenden uppstår.

Positiv förstärkning innebär att vi till för en konkret positiv konsekvens efter beteende, eller för att åstadkomma ett beteende. T ex ”Gör så här, så får du…” Vi uppmanar barnet att göra något med en redan förutbestämd belöning, vilket ökar sannolikheten att barnet gör som man säger. Här är det dock viktigt att man står fast vi det man har sagt. Belöning och positiv förstärkning kan te sig lika, men det är hur det uppfattas som skiljer. Med positiv förstärkning vill vi påverka våra barn att göra något och som resulterar i en positiv, och för barnet, önskad konsekvens.
Negativ förstärkning har samma avsikt, dvs att öka sannolikheten för ett visst beteende. Men istället för bestraffning, där ett beteende ges en negativ konsekvens i efterhand, innebär negativ förstärkning att man som förälder betonar konsekvensen av ett beteende innan det sker. T ex ”Om du inte gör så här, så får du inte…” Och det är samma sak här, man måste vara konsekvent. Om vi som föräldrar vill förstärka ett beteende hos våra barn, måste vi vara konsekventa. Det är bättre att de vet innan än efter om du gjort rätt eller fel.

Som sagt, jag är ingen Jesper Juul, och jag har ingen vetenskaplig evidens för det jag skrivit, men jag tror på det, och försöker leva som jag lär (även om det inte alltid är så lätt). Att vara konsekvent och förutsebar skapar trygghet hos barnet. Förstärkning gör oss som föräldrar förutsebara och konsekventa till skillnad från enbart belöning och bestraffning.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s